Hej hej

Tänkte bara berätta för alla om min dag för det kan kanske inspirera andra att faktiskt inse sitt problem och skaffa hjälp!

Allt började igår med att jag "kröp" till mamma gråtandes och bad om hjälp på riktigt! För jag orkar inte lida så här mycket längre, så hon skrev upp en lista på allt hon ska fixa till mig (det såg väl ungefär ut såhär):

*Massage tid (bonus)
*Frisör tid (bonus)
*Gyn tid, kolla up mens besvär (ursäkta känsliga läsare)
*Ringa bup
*Kolla ADHD
*Kolla magkatarr/magsår/maginfektion

Och allt hade hon tydligen fixat idag så sedan fick jag se samtalet som ändrade att min dag förändrades till en av dom tyngsta i mitt liv.

Hon berättade att jag snabbt skulle åka till fridhemsplan eftersom jag hade fått en tid kl. 13.00....

....så jag skyndade och fick sedan skjuss av pappa en bit till bup (barn och ungdoms psykiatrin) kungsholmen. Där satt jag gråtandes och berättade om de nya som hade stört mig i min vardag och lite av det gamla så hon berättade sedan att hon tyckte jag borde tillbringa helgen på sjukhus eftersom jag lider av grov sorg. Så jag och pappa fikade lite med mamma och birgitta (arbetskompis) och sedan åkte vi till söder och kom fram till bup akuten. Där satt vi i väntrummet och degade. Nu hade vi redan varit igång i 3 timmar.

Efter en en och en halv timme fick vi äntligen träffa läkaren.

Först hade vi ett möte tillsammans med 2 läkare och sedan delade vi på oss. När jag satt ensam med läkaren satt jag och de bara rann salta droppar från mina ögon eftersom man går in och tar upp så mycket information som hänt i ens liv. Sedan när pappa och den andra läkaren kom tillbaka blev det inte bättre heller utan jag fortsatte sitta och tömma min kropp på vatten. När vi vart klara var klockan 7, så vi hade suttit och gråtit och berättat och kämpat i 7 timmar!!! Det var så jobbigt att jag tillslut faktiskt ville stanna kvar och bara sova för där är man trygg om man skulle få ett panikanfall för det är inte världens lättaste sak att springa in till mamma och pappa gråtandes och säga att man hatar sitt liv eller liknande man fått på tankarna.

Men det är så värt att skaffa hjälp även om de tar tid att inse att man behöver det! Men nu har jag ändå fått en massa tider!

Ta er tid till eran kropp och erat psyke!