Nu kommer jag skriva så om jag bara skriver till en person, och inte till er läsare.
Ni behöver inte läsa det här..men om ni vill så är det självklart fritt fram och börja läsa. Men jag kan säga att ni kommer höra lite klagande och sorgsenhet..så läs på egen risk hehe

Du sa att ett rum lystes upp när jag klev in i det. Du sa att du var så lycklig för att jag fanns i ditt liv. Du sa att du var så glad över att ha en vän som jag. Du sa att jag var den ända du sagt jag älskar dig till. Du sa att du slutat med saker för min skull. Du sa att du så gärna ville få mig tillbaka. Du sa att du ångrade allt ont du gjort mig. Du sa att du var så ledsen. Du sa att du aldirg skulle göra om samma misstag.

Jag kände samma för dig. Jag var så lycklig för att du fanns i mitt liv. Jag tänkte att jag kunde ge dig en till chans. Jag gjorde allt för att få det att fungera. Vi träffades flera gånger. Men efter ett tag så slutade du försöka. Du gav upp och svarade aldrig.

Vad har jag bett om? Ingenting är svaret. Det är jag som har gett dig en till chans. Varför dumpar du chansen? Varför kan du inte bara vara glad över att jag känner detsamma för dig. På ett sätt älskar jag dig, på ett annat sätt hatar jag dig. Varför kan du inte förstå att det du gör tär på mina känslor? Jag är ingen robot som mår bra 24/7. Jag har själv ett liv jag vill leva men jag vill samtidigt ha dig i mitt liv och inte på sidan. Behövde du sticka mitt i allt? Kunde du inte stannat?

Jag hoppas att du läser det här. För med den här texten säger jag att jag älskar dig och har svårt för att få dig att försvinna ur mitt liv. Nej föresten. Det är orden du sagt som sitter inklämda i min kropp någonstans och de vill inte försvinna. De orden betydde guldvärt för mig. Men vad betydde det för dig? Tänkte du på vad du sa?

Jag hoppas du klarar dig egenom dina bekymmer. Jag är rädd på nått sätt. Rädd att förlora dig. Så försök att stanna. Men om du ska stanna så måste du finnas där för mig. För om vi ska blanda in känslor så behöver jag dig. Behöver någon att ringa. Okej? Ja. Jag ger dig en till chans. Men det är bara för min skull och inte din. Dig har jag slutat bry mig om...

Kniven i hjärtat var uttrycket.